Elnätet är ett komplext system som kräver ständig balans mellan produktion och konsumtion för att det ska fungera. Varje kWh som tas ut ur elnätet måste tillföras någon annanstans i elnätet. Måttet på balansen är frekvens som mäts i hertz och det europeiska elnätet ska ligga på 50 hertz för att vara i balans. Om obalansen blir mer än 1,5 hertz upp eller ner börjar elnätet successivt at slockna. Det är Svenska kraftnät som har ansvaret för att hålla frekvensen i nätet.

Det görs prognoser i förväg för hur mycket produktion som behövs för att möta förbrukningen men om förhållandena plötsligt ändras eller det sker störningar någonstans i nätet behövs verktyg för att hantera det.

Tidigare har det till stor del kunnat hanteras genom den så kallade svängmassa som uppstår vid elproduktion med vattenkraft, kärnkraft, kolkraft eller andra kraftslag med stora tunga turbiner. Trögheten i turbinerna gör att de fortsätter snurra en stund efter att de slås av vilket ger tid att sätta in andra resurser. 

Denna egenskap finns inte hos sol- och vindkraft som nu utgör allt större del av elproduktionen. Därför ökar behovet av stödtjänster för att balansera frekvensen i elnätet. Dessa kallas också balanstjänster eller frekvensregleringstjänster. 

De innebär att en producent eller konsument mot betalning står redo att stötta elnätet genom att antingen reglera sin produktion eller konsumtion upp eller ner. Tidigare har det framför allt handlat om stora energislukande industrier som smältverk eller pappersbruk som kunnat dra ner sin konsumtion vid behov men på senare år har marknaden även öppnats för till exempel bostadsrättsföreningar och villaägare som äger flexibla resurser att delta.